Orka blogga

2009-04-13
Tänkte att jag igen skulle skicka en blogg ut i cyberrymden där den förirrar sig in i ett hörn och läses av mig och min mamma. Intressant det här med bloggandet, det tycks inte finnas något intresse alls för politiska bloggar. Mycket märkligt.

Roade mig i julas med att läsa några dagar av Blondinbellas liv. Ett armband från pojkvännen, lite mer prylar och puss och kram. Glad och nöjd med tillvaron. Utan djup. Kanske var det för att det var jul som hon var så nöjd, eller så är det detta folk vill ha, eller rättare sagt unga vill ha. Så att de själva kan intala sig att allt är sådär puttenuttigt. Men ilska kommentarer fick Blondinbella med, vilket jag ansåg märkligt då hon ju inte nämnt något kontroversiellt överhuvudtaget. Fast det är väl kanske det som de kommenterande ungdomarna kände. Att "så enkelt är det inte".

Det finns så många ungdomsbloggar ute i cyberrymden som inte liknar Blondinbellas. Unga flickor (främst) som tömmer sina hjärtan på sin förtvivlan. Lästa av sina vänner och ibland av sina ovänner. Kommenterade och så blir det ett ärende för elevhälsan på en skola.

Ja, nu blev det ett sidospår, men egentligen inte. För vad är denna nya cybervärld som öppnar upp sig som vi har så svårt att förstå. Minibloggar som likt reklamsnuttare surrar förbi och tillåter dig att bara skriva några meningar. Att sammanfatta allt så kort. Då blir det bara slagdängor - inget djup. Jag brukar har problem när jag skriver gästkrönika i Nerikes Allehanda att begränsa mig till 4000 tecken och det är ändå en dryg A4 sida. Märkligt att Twitter och Facebooks kommentarer egentligen bli så populära. Ytlighetens mästare.

Fast det är väl så att om bloggandet är för långt - då orkar ingen. Så till slutpoängen med raska steg.

I veckan fick vi ta del av en undersökning om hur riksdagsledamöter försöker blogga och hur svårt t.o.m. dessa har att nå ut till folk. De flesta helt utan kommentarer. Socialdemokraternas interna bloggar - sosserian - lyser tom och man anar i folks tonlägen att det inte är så hög status att skriva på Sosserian. Att där hålls bara några perifera typer.

Eller så är det helt fel på mina känselspröt och det istället helt enkelt handlar om tidsbrist. För visst borde väl riksdagsledamöterna själva vara intresserade av att läsa varandras bloggar och kasta in en kort kommentar, för eller mot, för att markera sin ståndpunkt och synas. Men de hinner väl inte.