S ett nytt småföretagarparti för grönt företagande...

Man kan välja ut de bitar av det vi nu hör från jobbkongressen och spinna vidare på. Själv väljer jag grönt småföretagande och skräms samtidigt över att jag måste leta så förtvivlat efter något grönt överhuvudtaget. Detta då de närmsta 20 åren kommer att vara så drastiskt annorlunda än de senaste 20 åren.

Men lokalt småföretagande och återerövring av glömda kunskaper i hantverk och odling kommer att stå i centrum. De ungdomar som idag går genom skolan och känner att det inte finns någon framtid för dem, då framtiden kräver bara teoretiska kunskaper. Dessa ungdomar kan i framtiden hitta en plats, starta ett företag. Men det gäller att vi utbildar dem rätt. Tar tillvara de kunskaper om hantverk och odlande som finns hos den äldsta generationen så länge de lever bland oss.

Men Chris Martenson säger det bra mycket bättre än vad jag gör. Så ta de 45 minuter det tar och se hans snabbkurs. Det är värt det och i slutet funderar över vart du befinner dig i "awareness", "understanding" eller rent av i "action". Själv hoppas jag att jag är i "understandig" och försöker lura ut vad just "action" skall komma att innehålla.

Och bortse från hans vandrande, för det slutar han inte med ändå. Lyssna på budskapet och titta på tabeller och bilder. Det är skrämmande.

Och Håkan Boström i DN idag kritiserar just S för satsning på småföretagande. Då han är i den gamla skolan om att tillväxt krävs. Hoppas bara att S har förstått, det bekymrar mig allra mest.

Bara två framtida scenario att välja på

Inom Transition - Omställningsrörelsen ser man att människor ser för sig fyra olika framtida scenarion.

Scenario ett - Techno Fantasy - har vi väl blivit matade med nog i våra dagar. Vem har inte sett Star Trek och alla andra filmer och serier där vi idag bara ses som att vi börjat våra steg mot en framtid och en utveckling, som skall fortsätta i samma rasande tempo som det gjort de senaste 100 åren. I denna är alla resurer - både energin och mineraler - oändliga för vi skall lyfta mot andra världar och hämta allt vi behöver.

Detta är en framtidsvision där oljan ett litet steg på vägen och nya underenergiformer kommer att ersätta denna innan vi hunnit blinka. Denna vision visar sig att vi människor i början av månaden satsade 79 miljoner dollar, på Lcross satelliten, som kraschade in i månen för att kunna undersöka om där fanns vatten. Billigt var det tydligen också enligt rymdforskningsmått. Och vad är planen? En liten månbas kanske för våra framtida rymdäventyr?

I denna framtidsvision är vi oövervinneliga. Vår utveckling går bara framåt och framåt. Historien ses som en enda lång utveckling fram till en strålande slutstation. Där man kan kliva in i helt rena svävanded föremål som tar oss överallt dit vi vill. Att civilisationer under historien har vuxit och fallit i årtusenden beaktas inte.

Scenario två - Green tech stability - här är oljetoppen och klimatförändringarna en realitet. Oljan skall ersättas. Men det fullt ut vi skall leva som nu. Visserligen bli lite mer energieffektiva. Engerisnålare transportmedel och uppvärmning. Det är dagens dominerande syn på vår framtid. För det löser sig alltid. Vetenskapsmännen kommer att fixa det. Jag själv behöver bara vänta.

Marknaden kommer att avstyra klimathotet. Vi skall ha vätgas, biogas, algoil, vindkraft. Vi skall ha nya solceller som kan ta fram väte och syre från vatten. Lika energieffektivt som fotosyntesen. Stora konstgjorda träd i massor (gjorda av plast= olja) som skall ta upp koldioxid och förvandla till kol och syre, som vi sedan kan bränna igen och få ny energi.

I denna framtidsvision existerar inga andra begränsningar i dagsläget än just energibristen. Andra resursbrister i världen ignoreras - att det krävs tre jordklot för att försörja alla på jorden om de slösade som vi svenskar är inte en realitet. Mineraler räcker för evigt och jordbruksmarken kan visst det slösas på odling av bränslen.

Scenario fyra (jag väntar med tre) - Mad Max - är undergången. När oljetoppen nås startar krig och konkurrens mellan människor. Ondskan tar sitt grepp om oss och den starkes lag råder med hjälp av våld. Denna framtidsvision har vi blivit lika välmatade med av Hollywood som med Techno Fantasy. "The day after tomorrow" m.m. m.m. Det är visionen "det går aldrig", för vi människor är som vi är. Apocalys finns här med, och då menar jag Bibelns vision om framtiden - hur människor förgör varandra och ovädren kommer, ondskan råder - strax före Jesus återkomst. Hur det än är med detta eländig slut så finns det inget att göra för att hindra det. Ge upp i Mad Max och kanske bunkra upp mat, köpa vapen och bygga fort till sig och familjen. Eller i det andra fallet, ta emot frälsningen och lyckligt, salig vänta på slutet.

Sedan finns det scenario tre - Creative Descent - där vi tar kontrollen över vår jord och gör oss av med vårt oljeberoende och vårt sug efter det som vi ser som saligheten i den tekniska utvecklingen. Här drar vi ner på vår energianvändning. Skapar hållbara lokala samhällen, samtidigt som vi bevarar den olja som vi har kvar så att vi kan agera globalt vid behov. När andra behöver samarbete och hjälp, vid t.ex. svältkatastrofer. Vi odlar vår egen mat lokalt och hjälper t.ex. länder söder om Sahara till att odla sin mat, och slutar utnyttja deras mark till "vårt" kaffe och "våra" bananer.

Vi inser att man inte varje dag behöver jaga fler mil bort till ett arbete. Att allt vi egentligen behöver finns i vår närhet. Här finns människor, värme i små hus, mat och även ren energi till det lilla vi behöver. Det blir inte en tillbakagång till 1800-talet, det blir en framgång till 2000-talet. Vi kommer fortfarande att äga kunskaper om den teknik som är god och nyttig. Vi kan fortfarande kommunicera globalt och göra ren energi. Vi kan odla på nya vis enligt permakultur, där vi kan odla mer mat per hektar och föda fler.

Faktiskt är det så att vi kan välja vår framtidsvision - när det gäller scenario tre och fyra. Det är det valet vi idag vet att vi har. Om de andra två scenariorna vet vi inget idag. Techno Fantasy är det väl inte vara många som tror är möjligt. Hur skulle det kunna vara det?

Green-Tech stability är ju önskvärd och skulle vi ställa om till Creative Descent och sedan Green-Tech visar sig möjlig, så är ju den en behaglig överraskning Är det inte möjligt, vilket vi inte kan räkna med idag, DÅ är Creative Descent vårt enda alternativ till en god framtid.

Pingat DN den 25 oktober.

När dumheten sprider ut sig

En undersökning från Energimyndigheten säger att det inte stämmer att oljan snart tar slut. För fortsätter de, vi har hittills hittat 2 biljoner fat konventionell olja och använt upp 1 biljon. Så fortsätter vi i samma takt så är det ju inte slut förrän kanske 2020 eller 2025.

Sedan finns det ju okonventionell olja som t.ex. oljesand att utvinna. Titta gärna på filmen Home - 59:20 minuter in i filmen - så får du ser hur man utvinner olja ur oljesand. En härlig hantering eller hur? Med vatten som flödar in och förorenas.

Inser inte Energimyndigheten att det är bråttom - j-ligt bråttom - att ställa om till en värld utan olja. För det handlar ju om tio, femton år. Och vad händer under tiden när oljetillgången minskar och inte kan möta efterfrågan? Vem slåss då om dropparna av olja med vem? Man blir förbluffad över strutsmentaliteten. Var inte en struts du med.

Oljepriset en reglerare och vår etik

För den som inte riktigt ännu har förstått så står vi alltså inför en framtid där oljan inte längre är något vi kan räkna med att ha inom armslängds räckhåll till ett överkomligt pris. Mainstream" är nu att man är överens om att vi kommer att nå en oljetopp, tid när oljan inte längre kan öka sin produktion, utan obönhörligen minskar. Ett fåtal verkar mena att det är så långt in i framtiden så att vi inte behöver bekymra oss. Jag läste en studie som då menade att oljan är slut om 15 år om vi fortsätter att förbruka den lika ihärdigt. Skulle inte det vara snart? Idag är hälften kvar och fortsätter vi förbruka som nu så stämmer de nog rätt bra med ett slutdatum på 15 år. För under våra hundra år av oljeanvändande så har vi ju stadigt ökat vår användning och ligger i dag på toppen. Särskilt troligt är det inte att vi låter andra sidan av toppen plana ut som vi tillvänjt oss. Gör vi det så är oljan slut om hundra år.

Har hört folk säga att när nu bensinen blir dyr så löser det sig själv, nya energikällor kommer då att utvecklas. Det man inte förstår är oljans enorma energiinnehåll. Inget kan mäta sig, som finns idag. Och om fem år med stor sannolikhet inte heller. Det är bråttom. Olja är ju uråldrigt solljus som kapsalts in i jorden under miljoner, miljarder år. Att ersätta det med nutida solljus endast i form av biobränsle, vattnets kretslopp och vindar måste vi ju vara kloka nog att förstå inte går.

Den dag bara de riktigt rika kan fylla bensintanken, så säljs mindre och det är ju bra tycks en del mena. Men hur etiskt är det? Att de med pengar skall få slicka i sig de allra sist dropparna olja.

När jag och några av mina elever ställdes inför frågan vad skall vi använda den sista halvan av oljan till. Då var mitt svar. Spar det sista så vi kan tillverka plast. Eleverna var klokare än mig. De sa, spar den till en nödsituation. För nog måste även helikoptrar och flygplan kunna lyfta i framtiden inför en katastrof för att rädda människoliv. Är det då rätt att pengar skall kunna köpa den sista oljan? Är det etiskt? För visst skall väl även människor om femhundra år kunna rycka in i katastrofsituationer?

Vad är oljetoppen? Varför en Omställningsberättelse?

Man kan ju fråga sig varför man behöver fantisera om hur framtiden i min bygd kan se ut om 20 år. Varför behöver vi visionera? Jo, för annars kommer insikten om den dubbla problematiken av oljetoppen och klimatförändringarna att göra oss handlingsförlamade. Kvar finnns bara bilden av oljekrig, stängda gränser, energinationalism och en värld vi inte vill ha. Bara vi kan ändra den bilden, bara vi kan bestämma oss att göra oss av med oljeberoendet så fort som möjligt för att skapa en annan framtid än den med oljekrig.

Vilken rackans domedagsprofetia den där Maja tjatar om, tänker du kanske. Vi vet väl, vi har väl redan börjat byta ut våra energikällor. Så nu tänker jag slå dig hårt i magen med alla otäcka siffror. Häng med, men deppa inte ihop, för lösningen finns och framtiden utan olja kan bli fantastisk. Ja, du har min vision om min egen by att läsa - min Omställningsberättelse nedan.

Jag tror inte att jag behöver övertyga dig om problematiken med klimatförändringarna. Det är inte många skeptiker kvar och FN:s klimatpanel har sagt sitt, genom en studie som är den mest omfattande och mest kritiskt granskade av alla studier som någonsin gjorts. Därför fick den Nobels fredspris.

En höjning av koldioxidnivån i vår atmosfär från 280 ppm (parts per million) till 381 ppm, kan tyckas försumbar. Men redan vid 350 ppm så bör det ge en 2 gradig ökning (Celsius) av jordens medeltemperatur. Goda odlingsförhållanden för oss här hemma visserligen, men torka, ökensspridning, översvämningar i länder längre söderut. Ja, i södra Europa med, inom vårt EU. Den koldioxid som släpptes ut på 70-talet har inte än nått sin fulla effekt. Så vi kommer att få klimatförändringar, men vi kan ännu troligen begränsa hur allvarligt det blir.

Klimatförändringarna innebar för mig något tämligen abstrakt. Javisst, vi kan minska med 20% fram till 2020, det blir bra och vi bör nog göra ännu mer, många säger 30%. Så det ser ljust ut tänkte jag. Samtidigt som jag insåg att vi egentligen kanske borde minska med närmre 100%, inte av våra koldioxidutsläpp men av vår använding av just de fossila bränslenas del av koldioxidutsläppen. Då de tillhör den inaktiva kolcykeln, det som borde ligga inkapslat i jorden, till skillnad från den aktiva kolcykeln, som är när allt liv andas och förmultnar, bränns som ved i form av biobränslen.

Snarare är just oljetoppen det som faktiskt kan rädda oss. Då det är så oundvikligt. Vad är det då?

De allra flesta undersökningar bl.a. gjord av oljebolag som BP, International Energy Agency och forskare, visar att vi kommmer troligen att nå oljetoppen runt år 2010. Att nå oljetoppen innebär inte att oljan då är slut, liksom den blir när bensinen i tanken tar slut, vi kör glatt på och så host, host...är det slut.

Det innebär istället den tid när oljeproduktionen i världen har nått sin topp och inte längre kan öka sin produktion av olja. Hittills har oljeproduktionen kunnat möta efterfrågan som följer vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt. Kurvan av produktionen har ständigt gått upp och upp. Det är redan så att 64 av världens 98 oljeproducerande länder har nått sin topp. Där går produktionen ner. Storbritanninen toppade t.ex. år 1999, USA redan på 70-talet. Länder som ännu inte toppat är t.ex. Irak och Saudi Arabien. Den senare har vi dock inte så många siffror från och misstanken finns att det landet även toppat och är det så, så har redan globalt oljetoppen nåtts, då landet har så rikliga tillgångar.

Kommer vi då inte att hitta mer? Jovisst, kan vi det. Men det är länge sedan vi hittade riktigt stora oljekällor. Givetvis var det så att det vi hittade först var de riktigt stora och lättillgängliga oljekällorna. Då när vi inte hade så sofistikerade tekniker. På 30-talet så flödade oljan i USA. För varje enhet av energi investerade fick man ut 100 gånger mer av oljan. Idag kommer vi inte i närheten. Med vår mer känsliga teknik letar vi nu allt längre ner under havet och utvänner ur allt sämre kvalité av olja, som i Kanada som utvinner ur "tar sand". En energikrävande process som dessutom kräver vatten som blir förorenat.

Även om vi försöker mer och investerar allt mer energi på vår oljeutvinning ur våra oljekällor, så kommer de ändå att vara halvtomma, och minska i den takt vi utvinner. En oljekälla som börjar sina är svårare att utvinna. Kvar är den sämre tyngre oljan som finns längst ner och trycket finns inte längre som tidigare låtit den lätta fina oljan flöda upp mot ytan. Det betyder att då kan inte längre jordens oljeproduktion möta jordens efterfrågan på olja. Priserna går upp och konkurrensen hårdnar.

Vi är just nu i full gång med att utveckla nya energikällor. Det är bra och behövligt, för vi kommer att behöva dessa. Med tanke på klimatproblematiken kan vi dock inte vända oss till kolet och börja tillverka flytande bränsle för transporter, då kolet är ännu värre för klimatet. Naturgasen håller på att gå samma väg som oljan.

Om man idag tittar på vår energianvändning globalt när det gäller förnybart - så är den siffran låg.

Exxon har i en studie 2008 visat att energianvändningen i oljekvivalenter på antal fat olja att vi förbrukar är ca. 235 miljoner fat av oljeekvivalenter per dag. Av det är 190 fossila bränslen, där 80 utgjorde olja. Det andra är ungefär lika delar naturgas och kol.

Bara 45 miljoner fat oljeekvivalenter per dag var alltså andra energikällor. Ca. 12 av det är kärnkraft, vilket också kommer att toppa vad det gäller tillgång på uran. Ju mer vi bygger ut desto snabbare kommer det att toppa. Bara ca. 7 var vattenkraft och 0,5 miljoner fat av oljeekvivalenter var vind och sol, resten var biobränslen.

Alltså var bara 32 miljoner fat av oljeekvivalenter per dag förnybara energikällor av 240. I de allra flesta länder är redan vattenkraften fullt utbyggd och vi i Sverige är synnerligen lyckligt lottade med vår vattenkraft, som täcker en god del av vår elproduktion. Men inte ens i närheten av vårt behov då 51% täcks av kärnkraften.

Summasumarum, vi måste minska vårt eneriganvändande. I vårt land kommer vi att kunna hålla oss varma, vi kommer att ha mat och vi kommer främst att bli drabbade när det gäller transporter. Men vi kommer bara att lyckas om vi förbereder oss. För sticker vi huvudet i jorden som strutsar och kör på som vanligt till det verkligen säger host, host i oljetanken, istället för att vi tittar på oljemätaren och ser att den står på halv tank. Ja, då kommer vi att bli stående med skägget i brevlådan.

Oljetoppen är här, även om det tycks som om hela Sverige nu glatt säger "buisness as usual", nu är det dags för tillväxt efter finanskrisen. Stora leenden, massor av jobb tror man. Men vart skall vi ta energin ifrån?

Aha, jag vet. Vi kan sätta folk på motionscyklar framför teven på kvällarna. Då kan vi alla få en tank med bränsle till vår bil. Men det först efter att vi trampat på cykeln 8 timmar om dagen sju dagar i veckan i tre år. Tänk vart skall jag då åka? Till Marieberg och shoppa kanske.