Bara två framtida scenario att välja på

Inom Transition - Omställningsrörelsen ser man att människor ser för sig fyra olika framtida scenarion.

Scenario ett - Techno Fantasy - har vi väl blivit matade med nog i våra dagar. Vem har inte sett Star Trek och alla andra filmer och serier där vi idag bara ses som att vi börjat våra steg mot en framtid och en utveckling, som skall fortsätta i samma rasande tempo som det gjort de senaste 100 åren. I denna är alla resurer - både energin och mineraler - oändliga för vi skall lyfta mot andra världar och hämta allt vi behöver.

Detta är en framtidsvision där oljan ett litet steg på vägen och nya underenergiformer kommer att ersätta denna innan vi hunnit blinka. Denna vision visar sig att vi människor i början av månaden satsade 79 miljoner dollar, på Lcross satelliten, som kraschade in i månen för att kunna undersöka om där fanns vatten. Billigt var det tydligen också enligt rymdforskningsmått. Och vad är planen? En liten månbas kanske för våra framtida rymdäventyr?

I denna framtidsvision är vi oövervinneliga. Vår utveckling går bara framåt och framåt. Historien ses som en enda lång utveckling fram till en strålande slutstation. Där man kan kliva in i helt rena svävanded föremål som tar oss överallt dit vi vill. Att civilisationer under historien har vuxit och fallit i årtusenden beaktas inte.

Scenario två - Green tech stability - här är oljetoppen och klimatförändringarna en realitet. Oljan skall ersättas. Men det fullt ut vi skall leva som nu. Visserligen bli lite mer energieffektiva. Engerisnålare transportmedel och uppvärmning. Det är dagens dominerande syn på vår framtid. För det löser sig alltid. Vetenskapsmännen kommer att fixa det. Jag själv behöver bara vänta.

Marknaden kommer att avstyra klimathotet. Vi skall ha vätgas, biogas, algoil, vindkraft. Vi skall ha nya solceller som kan ta fram väte och syre från vatten. Lika energieffektivt som fotosyntesen. Stora konstgjorda träd i massor (gjorda av plast= olja) som skall ta upp koldioxid och förvandla till kol och syre, som vi sedan kan bränna igen och få ny energi.

I denna framtidsvision existerar inga andra begränsningar i dagsläget än just energibristen. Andra resursbrister i världen ignoreras - att det krävs tre jordklot för att försörja alla på jorden om de slösade som vi svenskar är inte en realitet. Mineraler räcker för evigt och jordbruksmarken kan visst det slösas på odling av bränslen.

Scenario fyra (jag väntar med tre) - Mad Max - är undergången. När oljetoppen nås startar krig och konkurrens mellan människor. Ondskan tar sitt grepp om oss och den starkes lag råder med hjälp av våld. Denna framtidsvision har vi blivit lika välmatade med av Hollywood som med Techno Fantasy. "The day after tomorrow" m.m. m.m. Det är visionen "det går aldrig", för vi människor är som vi är. Apocalys finns här med, och då menar jag Bibelns vision om framtiden - hur människor förgör varandra och ovädren kommer, ondskan råder - strax före Jesus återkomst. Hur det än är med detta eländig slut så finns det inget att göra för att hindra det. Ge upp i Mad Max och kanske bunkra upp mat, köpa vapen och bygga fort till sig och familjen. Eller i det andra fallet, ta emot frälsningen och lyckligt, salig vänta på slutet.

Sedan finns det scenario tre - Creative Descent - där vi tar kontrollen över vår jord och gör oss av med vårt oljeberoende och vårt sug efter det som vi ser som saligheten i den tekniska utvecklingen. Här drar vi ner på vår energianvändning. Skapar hållbara lokala samhällen, samtidigt som vi bevarar den olja som vi har kvar så att vi kan agera globalt vid behov. När andra behöver samarbete och hjälp, vid t.ex. svältkatastrofer. Vi odlar vår egen mat lokalt och hjälper t.ex. länder söder om Sahara till att odla sin mat, och slutar utnyttja deras mark till "vårt" kaffe och "våra" bananer.

Vi inser att man inte varje dag behöver jaga fler mil bort till ett arbete. Att allt vi egentligen behöver finns i vår närhet. Här finns människor, värme i små hus, mat och även ren energi till det lilla vi behöver. Det blir inte en tillbakagång till 1800-talet, det blir en framgång till 2000-talet. Vi kommer fortfarande att äga kunskaper om den teknik som är god och nyttig. Vi kan fortfarande kommunicera globalt och göra ren energi. Vi kan odla på nya vis enligt permakultur, där vi kan odla mer mat per hektar och föda fler.

Faktiskt är det så att vi kan välja vår framtidsvision - när det gäller scenario tre och fyra. Det är det valet vi idag vet att vi har. Om de andra två scenariorna vet vi inget idag. Techno Fantasy är det väl inte vara många som tror är möjligt. Hur skulle det kunna vara det?

Green-Tech stability är ju önskvärd och skulle vi ställa om till Creative Descent och sedan Green-Tech visar sig möjlig, så är ju den en behaglig överraskning Är det inte möjligt, vilket vi inte kan räkna med idag, DÅ är Creative Descent vårt enda alternativ till en god framtid.

Pingat DN den 25 oktober.