Vad är oljetoppen? Varför en Omställningsberättelse?

Man kan ju fråga sig varför man behöver fantisera om hur framtiden i min bygd kan se ut om 20 år. Varför behöver vi visionera? Jo, för annars kommer insikten om den dubbla problematiken av oljetoppen och klimatförändringarna att göra oss handlingsförlamade. Kvar finnns bara bilden av oljekrig, stängda gränser, energinationalism och en värld vi inte vill ha. Bara vi kan ändra den bilden, bara vi kan bestämma oss att göra oss av med oljeberoendet så fort som möjligt för att skapa en annan framtid än den med oljekrig.

Vilken rackans domedagsprofetia den där Maja tjatar om, tänker du kanske. Vi vet väl, vi har väl redan börjat byta ut våra energikällor. Så nu tänker jag slå dig hårt i magen med alla otäcka siffror. Häng med, men deppa inte ihop, för lösningen finns och framtiden utan olja kan bli fantastisk. Ja, du har min vision om min egen by att läsa - min Omställningsberättelse nedan.

Jag tror inte att jag behöver övertyga dig om problematiken med klimatförändringarna. Det är inte många skeptiker kvar och FN:s klimatpanel har sagt sitt, genom en studie som är den mest omfattande och mest kritiskt granskade av alla studier som någonsin gjorts. Därför fick den Nobels fredspris.

En höjning av koldioxidnivån i vår atmosfär från 280 ppm (parts per million) till 381 ppm, kan tyckas försumbar. Men redan vid 350 ppm så bör det ge en 2 gradig ökning (Celsius) av jordens medeltemperatur. Goda odlingsförhållanden för oss här hemma visserligen, men torka, ökensspridning, översvämningar i länder längre söderut. Ja, i södra Europa med, inom vårt EU. Den koldioxid som släpptes ut på 70-talet har inte än nått sin fulla effekt. Så vi kommer att få klimatförändringar, men vi kan ännu troligen begränsa hur allvarligt det blir.

Klimatförändringarna innebar för mig något tämligen abstrakt. Javisst, vi kan minska med 20% fram till 2020, det blir bra och vi bör nog göra ännu mer, många säger 30%. Så det ser ljust ut tänkte jag. Samtidigt som jag insåg att vi egentligen kanske borde minska med närmre 100%, inte av våra koldioxidutsläpp men av vår använding av just de fossila bränslenas del av koldioxidutsläppen. Då de tillhör den inaktiva kolcykeln, det som borde ligga inkapslat i jorden, till skillnad från den aktiva kolcykeln, som är när allt liv andas och förmultnar, bränns som ved i form av biobränslen.

Snarare är just oljetoppen det som faktiskt kan rädda oss. Då det är så oundvikligt. Vad är det då?

De allra flesta undersökningar bl.a. gjord av oljebolag som BP, International Energy Agency och forskare, visar att vi kommmer troligen att nå oljetoppen runt år 2010. Att nå oljetoppen innebär inte att oljan då är slut, liksom den blir när bensinen i tanken tar slut, vi kör glatt på och så host, host...är det slut.

Det innebär istället den tid när oljeproduktionen i världen har nått sin topp och inte längre kan öka sin produktion av olja. Hittills har oljeproduktionen kunnat möta efterfrågan som följer vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt. Kurvan av produktionen har ständigt gått upp och upp. Det är redan så att 64 av världens 98 oljeproducerande länder har nått sin topp. Där går produktionen ner. Storbritanninen toppade t.ex. år 1999, USA redan på 70-talet. Länder som ännu inte toppat är t.ex. Irak och Saudi Arabien. Den senare har vi dock inte så många siffror från och misstanken finns att det landet även toppat och är det så, så har redan globalt oljetoppen nåtts, då landet har så rikliga tillgångar.

Kommer vi då inte att hitta mer? Jovisst, kan vi det. Men det är länge sedan vi hittade riktigt stora oljekällor. Givetvis var det så att det vi hittade först var de riktigt stora och lättillgängliga oljekällorna. Då när vi inte hade så sofistikerade tekniker. På 30-talet så flödade oljan i USA. För varje enhet av energi investerade fick man ut 100 gånger mer av oljan. Idag kommer vi inte i närheten. Med vår mer känsliga teknik letar vi nu allt längre ner under havet och utvänner ur allt sämre kvalité av olja, som i Kanada som utvinner ur "tar sand". En energikrävande process som dessutom kräver vatten som blir förorenat.

Även om vi försöker mer och investerar allt mer energi på vår oljeutvinning ur våra oljekällor, så kommer de ändå att vara halvtomma, och minska i den takt vi utvinner. En oljekälla som börjar sina är svårare att utvinna. Kvar är den sämre tyngre oljan som finns längst ner och trycket finns inte längre som tidigare låtit den lätta fina oljan flöda upp mot ytan. Det betyder att då kan inte längre jordens oljeproduktion möta jordens efterfrågan på olja. Priserna går upp och konkurrensen hårdnar.

Vi är just nu i full gång med att utveckla nya energikällor. Det är bra och behövligt, för vi kommer att behöva dessa. Med tanke på klimatproblematiken kan vi dock inte vända oss till kolet och börja tillverka flytande bränsle för transporter, då kolet är ännu värre för klimatet. Naturgasen håller på att gå samma väg som oljan.

Om man idag tittar på vår energianvändning globalt när det gäller förnybart - så är den siffran låg.

Exxon har i en studie 2008 visat att energianvändningen i oljekvivalenter på antal fat olja att vi förbrukar är ca. 235 miljoner fat av oljeekvivalenter per dag. Av det är 190 fossila bränslen, där 80 utgjorde olja. Det andra är ungefär lika delar naturgas och kol.

Bara 45 miljoner fat oljeekvivalenter per dag var alltså andra energikällor. Ca. 12 av det är kärnkraft, vilket också kommer att toppa vad det gäller tillgång på uran. Ju mer vi bygger ut desto snabbare kommer det att toppa. Bara ca. 7 var vattenkraft och 0,5 miljoner fat av oljeekvivalenter var vind och sol, resten var biobränslen.

Alltså var bara 32 miljoner fat av oljeekvivalenter per dag förnybara energikällor av 240. I de allra flesta länder är redan vattenkraften fullt utbyggd och vi i Sverige är synnerligen lyckligt lottade med vår vattenkraft, som täcker en god del av vår elproduktion. Men inte ens i närheten av vårt behov då 51% täcks av kärnkraften.

Summasumarum, vi måste minska vårt eneriganvändande. I vårt land kommer vi att kunna hålla oss varma, vi kommer att ha mat och vi kommer främst att bli drabbade när det gäller transporter. Men vi kommer bara att lyckas om vi förbereder oss. För sticker vi huvudet i jorden som strutsar och kör på som vanligt till det verkligen säger host, host i oljetanken, istället för att vi tittar på oljemätaren och ser att den står på halv tank. Ja, då kommer vi att bli stående med skägget i brevlådan.

Oljetoppen är här, även om det tycks som om hela Sverige nu glatt säger "buisness as usual", nu är det dags för tillväxt efter finanskrisen. Stora leenden, massor av jobb tror man. Men vart skall vi ta energin ifrån?

Aha, jag vet. Vi kan sätta folk på motionscyklar framför teven på kvällarna. Då kan vi alla få en tank med bränsle till vår bil. Men det först efter att vi trampat på cykeln 8 timmar om dagen sju dagar i veckan i tre år. Tänk vart skall jag då åka? Till Marieberg och shoppa kanske.