Hur mycket kapital har vi egentligen?

Och jorden snurrar runt och runt. Runt sin egen axel och det kommer den att göra oberoende av vad vi människor har för oss. För 10 000 år sedan, när vi inte startat jordbruket ännu, så var vi 1 miljon människor på jorden. Då hade det precis varit en istid som sträckt sig över 10 000 år, som gjort att stora skogar inte haft möjlighet växa. Därmed hade koldioxidhalten i luften ökat från 200 ppm (parts per million) till 260 ppm. När vi sedan började odla marken och befolkningen ökade, så återhämtade sig inte skogarna, som de gjort förr och inte heller då koldioxidhalten i luften. År 1000 var vi 310 miljoner. Men förändringarna gick långsamt och jorden hängde med. Det tog sedan 700 år för jordens befolkning att fördubblas.

En stor befolkningsökning kom så under 17-1800-talet med "freden, potatisen och vaccinet" och nya odlingstekniker. Vi skiftade jorden och odlade större enheter och började så smått att specialisera oss. Vi började bruka ett fossilt bränsle, kolet, tungt och skrymmande, men energirikt. Det drev fabriker, båtar och tåg. År 1850 var vi 1,2 miljarder.


Sedan kom den verkligan revolutionen med oljan. År 1910 var vi 1,7 miljarder människor och idag, 2010 är vi 6,7 miljarder. Oljan är så mycket mer än bara en enerigkälla. Den ger oss gödningsmedel, bekämpningsmedel, konstfiber, plast och myker mer. Nu på ingen tid alls har halten av koldioxid i luften ökat till 380 ppm efter att ha stått i stort sett stilla i 10 000 år. Och vi har ingen istid sett, som sist när koldioxidhalten i luften tog ett stort skutt uppåt. En slump, eller beror det på oss? Ja, bevisat är det inte, men man kan ju undra.

Fast den enorma ökning av befolkningtalen de senaste hundra åren, med vårt bruk av oljan och andra mineraler, av jordbruksjorden, så är klimatfrågan bara en av många dilemman vi ställs inför. Troligen är oljan den första produktionstoppen som vi kommer att nå. Alltså den stund då vi inte längre kan öka produktion, för att möta kraven. Inte minst från länder som kräver rättvisa, som Indien och Kina. Oljans topp är nog den första som vi kommer att märka av. Men sedan följer fler. Våra mineraltillgångar (även uranet) sinar och vår jordbruksmark, urlakas på sin naturliga biologiska mångfald och balans. Detta då biologiska mikroorganismer ersatts av oljebaserade gödningsmedel och bekämpningsmedel. Jorden urlakas också av ensidiga grödor.

Den dagen vi inte längre har olja att göda med, kommer jorden att sluta ge sina mängder. Utan oljan kan vi inte heller ha energi till att konstbevattna med. Dubbel är problemet med vattentillgångar. Vi har överutnyttjat vårt grundvatten - tagit mer än vad som återfylls, och utnyttjat fossilt vatten - och klimatförändringarna orsakar torka i vissa delar av världen. I Australien är det redan en realitet. Är det klimatförändringarna fel att det inte regnat på 7 år? Vem vet? Och man måste rikta om sina floders vatten för att försörja sina städer istället för att bevattna jordbruksmarker. I andra delar av världen orsakas istället förändrat väder översvämningar, med följd av en blandning av rent vatten och avloppsvatten.

Så det finns inte ETT problem mänskligheten ställs inför, utan vår ständiga tilltro på att tillväxten skall lösa våra problem, ge oss nya jobb och betala igen våra skulder. Det gör att vi överutnyttjat vår jord å det grövsta. För idag bygger vårt ekonomiska system på just krediten. Betala igen när du har fått tillväxt. Finns det ingen tillväxt finns det inga pengar att betala krediten.

Så hur gör vi? Var står vi idag? Vad med jobben? Kommer de bara, bara vi smörjer hjulen med pengar. Eller är pengar egentligen ingenting? För inte kan finanskapital existera i intet, det måste ha sin grund i realkapital, råvarukapital, humankapital, energikapital. För det är vår jords sparkapital i form av olja som vi de senaste hundra åren öst ur för vår tillväxt. Och det sparkapitalet är halvtomt nu - halvtomt - om vi nu under de närmsta hundra åren långsamt trappar ner och återgår till forna tiders oljeanvändning, så är det slut om hundra år. Och var står vi då?

Så nog är det angeläget att tänka om, ställa om. Och omställningen är inte bara en till nya gröna energiformer (eller som DN tror idag - kärnkraften som lösning), för det löser inte problemet med minskande tillgångar på mineraler, vatten och näringrika jordbruksmarker. För finanskrisen, eller rättare sagt kreditkrisen kräver tillväxt. Och tillväxt kräver även råvarukapital, inte bara energikapital.

Men det finns system som kan fungera - för det har det gjort i i stort sett hela mänsklighetens historia. Det är mest de senaste hundra åren vi shoppat loss och gjort om pengarna till vad de är idag. Fast inte handlar det om tillbaka till 1800-talet utan fram till 2000-talet. En erfarenhet rikare. Vi kan säkert dela bättre i framtiden, både inom och mellan länder. Bara vi bestämmer att det är så vi vill ha det. Vill ha "Earth care, human care och fair share". Vi kan leva ett långsammare liv, äta långsam lokal mat och spendera långsamma kreditfria lokala pengar. För pengar utan kredit har funnits förr och finns i Sveriget idag i banken JAK, där man lånar och därmed måste lova att spara med.

Inom Omställningsrörelsen finns möjligheterna och inom Hela Sverige skall leva, har man börjat redan innan Omställningsrörelsen kom till Sverige. Så inte är allt nattsvart - vi måste bara tänka om, fast lite mer än "lite".