Ett par namn för framtidens Socialdemokrati, vilka fler vet du?

I skuggan av toppmötet i Cancún (DN SvD), som igår kom fram till ett beslut, som verkar kunna betraktas som en förlängning av Kyotos villkor med större tyngd, så fortsätter vår debatt om Socialdemokratins situation. Detta om Sahlins avgång och jakten på en ny partiledare. Inte minst så fortsätter den på nätet. Men få gör kopplingar till de stora och viktiga frågorna i detta val.

Det har mycket hamnat in en diskussion om höger mot vänster. Röster höjs även för att man inte skall reducera diskussionerna till detta i jakten på ny partiledare. Men inom partiet så finns det givetvis en tydlig skiljelinje och splittring i just den frågan. Frågan om förnyelse, visade ju Sahlin tydligt i sitt tal till förtroenderådet, är för henne, och de som hittills haft ledande poster, just den om en färdriktning högerut. Så givetvis en är höger vänsterdiskussionen en realitet, men det är bara två dimensioner av tre.

Den tredje dimensionen är frågan om jordens begränsningar. Själv tror jag att vi helt enkelt måste ha en större del av kakan till den gemensamma konsumtionen än vad Alliansregeringen och Sahlin vill. Vi har en eftersatt infrastruktur, framför allt då järnvägen och behovet av utbyggnad av bredband till landsbygden. Och vi behöver ha en väl fungerande skola, vård och omsorg till alla på lika villkor. Jag tror inte att tillväxt är svaret för att öka de offenliga intäkterna. Det tål inte jorden helt enkelt.

Sedan är också frågan om det går för partiet att ens hålla en intern debatt i dagens mediasamhälle? Är det inte medierna som sätter dagsagendan, trots internet.

En fråga är den om skiljelinjen mellan stad och landbygden. Detta tror jag dock är en fråga om kommer att lösa sig själv. Den ideala storleken på en tätort ligger på 10 000 invånare för att dessa lätt skall kunna ta sig på cykel, gå eller eventuellt buss, från den ena änden till den andra. Ett samhälle som min kommun Hallsberg alltså, och denna storlek på tätort betecknas idag som landbygd.

I en nära framtid är det närheten till jordbruksmarker och även närhet till ett några stora och små tillverkningsföretag och andra företag som är det som kommer att skapa denna levande ideala lokala enheter för bebyggelse för människor. Människor kommer också att vilja ha tillgång till lokala matmarknader och egna odlingslotter, därmed tror jag på en utflyttning till landbygden. Det kommer även att finnas fler jobb här med, framför allt inom jordbruket. Jordbruket kommer åter att bli mer arbetsintensivt och fysisk arbetskraft kommer åter att efterfrågas i takt med att oljan blir allt dyrare även på annat håll.

Dessa mindre samhällen kommer att blomstra och i dessa behöver vi också bygga upp ett eget energinät av rena energikällor som givetvis även kopplas upp mot det nationella elnätet. Vi behöver bygga ut ett nätverk av lokala vindsnurror, solceller och små vattenturbiner runt om i våra kommuner. Och här finns massor att göra inte minst när det gäller lagstiftning för att möjliggöra detta nya energinet (SvD) Bilden av samhället kommer att bli ett helt annan. Här kan ni ser hur Rob Hopkins i Totnes, Storbritannien har tänkt sig hur det kan komma att se ut i form av omslaget på hans bok "Transition Handbook". Inte dumt eller hur? Och inte skall vi tillbaka till 1800-talet, även om en del kommer att likna det, så har vi ju tillgång till alla uppfinningar vi haft de senaste 200 åren och med de kan vi skapa ett modernt 20 hundratal och nya nyttiga innovationer och nya uppfinningar kommer givetvis att fortsätta komma. Men med bättre förutsättningar att användas med minskande resurser.




Jag tycker mig se att det finns de inom vårt parti som kan hjälpa oss framåt mot en sådan hållbar framtid t.ex. Lena Sommestad och Åsa Westlund.