I DN idag gapar Peter Wolodarski över mycket. Från Öresundsbron till Sahlin. Givetvis blir det ingen botten i någon av frågorna när man på ett så begränsat utrymme, som en ledare, försöker beröra så mycket. Därför skall jag bara ta upp en av frågorna, nämligen kärnkraften.
I dagens debatt vill Wolodarski, som så många med honom, få kärnkraften att framstå som en självklar lösning i frågan om vår elförsörjning i framtiden. Jag påstår tvärtom att kärnkraften knappast har någon framtid inte minst med anledning av de argument som Maria Wetterstrand framförde i Riksdagen, vilka jag inte behöver upprepa här. Titta själv.
I stället skall jag föra fram ett argument som väldigt sällan hörs i debatten. Nämligen den brist på uran som hör en nära framtid till om vi, och många med oss, väljer att satsa på kärnkraften. Redan om 20-30 år kan vi stå inför detta faktum. Alltså lagom tills våra nya reaktorer är redo att gå för fullt.
Idag bryts bara två tredjedelar av den uran som brukas i världen. Det stora förråd av uran som funnits i gamla kärnvapen, både från USA och gamla Sovjet har förbrukats i framförallt amerikanska kärnkraftverk. Det är inte jag som säger att vi kommer att drabbas av uranbrist utan det är IAEA. De säger även att om vi bygger en ny typ av reaktorer - bridreaktorer - som kan upparbeta uttjänt kärnavfall från kärnkraftverken, så har vi kärnkraft i kanske 200 år till. Det låter ju lovande om det inte vore för att denna teknik för kärnkraft ligger så långt i framtiden som 40-50 år. Flera decennier efter att vi nått sådan uranbrist att kärnkraften är överspelad.
Alltså är det som Maria Wetterstrand säger. Vi måste satsa på förnybar energi och det nu. Det är "Solar and thermal energy" som har framtiden för sig. Solar är all energi från solen, som sol, vind och vatten, och thermal är den energi vi kan få från jordens inre.
Så lika föråldrad som Olof Johanssons bromotstånd låter i dagens öron, kommer de borgerligas val i torsdags och Wolodarskis tumme upp för kärnkraften att te sig om bara några decennier. Så för, inte bara en bättre ekonomisk framtid, utan också en säkrad framtid för energitillgång är det bara de rödgröna alternativen som gäller den 19 september.
(En parantes: För dem av er som inte mött begreppen peak oil, peak uranium möter nu en intressant tid av efterforskning i ämnet. Ni kommer att se att för oljan handlar det om en ren fysisk begränsning i utvinningen medan det för uranet inte riktigt handlar om en topp.)
söndag 20 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Glada tjejer Totnes
Riverford farmlåda
Kanot på River Dart

Vi har bara utnyttjat ett fåtal procent av energiinnehållet i bränslet mha de gamla reaktorerna.
SvaraRaderaNya breederreaktorer kan ta det gamla avfallet och mångdubbla energiuttaget.
Betydligt bättre än att gräva ner eländet i 100000 år ...
Visst vore det bättre, men som sagt bridereaktorer (som det heter på svenska)ligger 40-50 år in i framtiden och kan vi räkna med det, sitta och vänta? Vi behöver nog lite el före dess med och sedan är det ändå tidsbegränsat innan det blir uranbrist. Brytning är också en smustig hantering. Vill inte ha det här i mitt grannskap. Där jag bor finns uran.
SvaraRaderaNja, våra nuvarande reaktorer lär tugga och gå fram till 2040.
SvaraRaderaBill Gates investerar tungt i
http://en.wikipedia.org/wiki/TerraPower,_LLC
som verkar vara en mycket lovande teknik.
När de startats använder de endast gammalt avfall, de är designade för att köras i upp till 100 år utan omladdning av bränsle. De äter sig sakta igenom bränslet (avfallet alltså)
Trstreaktor planerad till 2020. Kommersiella kan du nog se runt 2030-2040.
Ja just, med nuvarande reaktorer i Sverige lagom fram till uranbristen blir akut.
SvaraRaderaOm reaktor som kan utnyttja avfall från kärnkraftverk är jag intresserad av källa. Wikipedia får inte mina högstadieelever ens använda.
Ok Maja, då kan du väl kontakta Bill Gates eller företaget ifråga om du har problem med Wikipedia.
SvaraRaderaDu skriver "Wikipedia får inte mina högstadieelever ens använda. " - är du seriös och rektor ?
Alla källor är osäkra, men Wikipedia är en öppen källa där alla kan vara med och korrigera.
Vad får "dina högstadieelever" använda ?
Längst ner på Wikipedia finner du länkar till andra källor för vidare utforskning, t.ex från Universitet i Berkley, MIT etc etc ... men jag antar att dessa inte heller fyller ditt behov av källa ?
Tekniska detaljer hittar du via http://en.wikipedia.org/wiki/Traveling_wave_reactor
Jag tror du behöver uppdatera din syn på information.